Analysen ovan resulterade i följande profil av gärningsmannen:
Generella drag
En personlighetsstörd, svensk man utan större förmåga till logiskt resonemang i pressade situationer. Han är driftstyrd och har svårigheter i interaktion med andra människor. En bakgrund kantad av misslyckanden. Originella levnadsomständigheter.
Personlighet
Gärningsmannen är intolerant, illojal och hänsynslös person som styrs av impulser. Svårighet att relatera till andra.
Levnadsvanor
Den ovanstående personligheten för med sig att gärningsmannen lever ett liv fattigt på omväxling och utan större ambitioner. Han trivs bäst i sin ensamhet. Gärningsmannen synes ha viss vana av skjutvapen. Kan skaffat sig skjutvanan på egen hand på avlägsna orter men det är även möjligt att han då och då besökt en skjutbana vilket medför att han kan vara känd där.
Fysisk karakteristika
Utifrån vittnesuppgifter bör han vara runt 180 cm lång, relativt kraftigt byggd, högerhänt och inte speciellt vältränad.
Ålder
Brott av detta slag begås oftast av män under 30 år. Men med tanke på att ett motiv med utpräglat palmehat ligger närmast till hands är det sannolikt att han var något äldre. Gärningsmannen bör vara född mellan 1938 och 1958 (28-48 år vid mordet), mest troligt är född under 40-talet (36-46 år vid mordet).
Familjär bakgrund
Kaotiska brottslingar har ofta en kaotisk bakgrund där framförallt relationen till fadern präglat livet. Fadern behöver dock inte för den sakens skull vara känd av myndigheter. Gärningsmannens kontakt med föräldrarna, om de finns i livet, är troligtvis minimal.
Eget familjeliv
Gärningsmannen umgås sannolikt endast sporadiskt med kvinnor och bor och lever ensam. Han har troligtvis inga barn.
Arbete, utbildning och ekonomi
Det mest sannolika är att gärningsmannen är lågutbildad. Om han inte är långtidsarbetslös har han troligtvis okvalificerat arbete i vilket arbetsuppgifterna inte innebär vidlyftigare kontakter med andra människor.
Det ovanstående gör att gärningsmannen troligtvis lever på en låg ekonomisk nivå där utrymme för till exempel egen bil torde vara begränsat. Troligen bor han i hyresrätt med relativt låg hyra och därav följande standard.
Psykiatrisk sjukvård
Den typ av störning gärningsmannen troligtvis har brukar vanligtvis inte leda till kontakter med psykiatriska vården.
Annan sjukvård
Det finns vissa uppgifter om att gärningsmannen rört sig klumpigt och möjligtvis haltat. Kan ha föranlett vård vid skadetillfället.
Han har troligtvis synfel då han hade glasögon när han väntar utanför bion. Under mordet och flykten hade han troligtvis inte glasögon vilket kan förklara att han sökte sig så nära vid skotten. Dålig syn skulle också kunna förklara att han tvekar en stund innan han springer från platsen på grund av svårt att få den totala överblicken av situationen.
Missbruk
Det är inte ovanligt att personer av den typ som beskrivs är missbrukare, vanligen av alkohol eller amfetamin. Dock bör inte missbruket vid tiden för mordet vara nämnvärt intensivt. Viss alkoholpåverkan kan tänkas vid mordtillfället, men det finns inget som stöder att gärningsmannen varit rejält påverkad. Missbruk av heroin är osannolikt.
Även om gärningsmannen inte bör varit tung missbrukare vid tiden för mordet kan den påfrestning som det inneburit att tidvis vara osäker på om polisen varit honom på spåret skapat oro som han kan ha dämpat med alkohol eller lugnande tabletter.
Tidigare brottslighet
Gärningsmannens personlighet kan ha lett till svårare relationsstörningar, varvid olaga hot eller misshandel kan blivit följden av hans oförmåga att hantera frustration eller kränkningar. Eftersom detta främst bör ha skett med främmande personer är det sannolikt att det polisanmälts.
Kontakter med myndigheter
Det mest troliga är att gärningsmannen har aversion mot myndigheter och auktoriteter och undviker kontakt med dessa. Till följd av personlighetsstörningen och förmodat svag ekonomi är det dock tänkbart att han tvingats ta kontakt med socialtjänsten. Det är även tänkbart att han är förtidspensionerad.
Uppehållsort
Kaotiska brottslingar transporterar sig sällan långa sträckor i samband med sina brott. De bor, arbetar eller tillbringar ofta mycket tid i närheten av brottsplatsen. Ofta ligger bostadsorten så nära som några hundra meter, men upp 1 till 2 km är tänkbart.
Motiv till brottet
Det mest troliga är att det rör sig om ett personligt motiv. I samband med mord är det relativt vanligt att man finner utlösande orsaker, som inte är relaterade till offret. Det kan röra relationsproblem eller motgångar vad gäller ekonomi och arbete.
Uppträdande efter gärningen
Initialt förelåg sannolikt en rädsla för att bli gripen till följd av den enorma uppmärksamheten som brottet fick. Eventuellt kan denna rädsla ha lett till ånger och eventuellt självmord, men det är mindre sannolikt.
Det krävs en påtaglig styrka för att hålla inne med sina kunskaper om hur mordet genomfördes under många år. Således är gärningsmannen en mycket störd person.
Infiltration
Även om omständigheterna från tid till annan kan ha gett honom en känsla av osårbarhet kan det ändå ha funnit en känsla av osäkerhet. Detta kan lett till att han försökt infiltrera utredningen genom att exempelvis kommit med eget vittnesmål, lämna vilseledande information, försökt få ut information från utredningen eller förlett/förmått andra att lämna vilseledande information.
Intresse för utredningen
Kaotiska brottslingar brukar vanligen inte följa den massmediala redovisningen av sina brott. Detta fall är dock speciellt eftersom det under långa perioder varit så mycket skriverier. Det ter sig därför rimligt att gärningsmannen samlat på sig mer tidningsklipp än vad folk i gemen gjort.
Hantering av bevismaterial
I första hand rör det vapnet, ammunitionen och de kläder han bar vid mordtillfället. Kläderna bör han ha gjort sig av med eller tvättat många gånger. Även ammunitionen kan han lätt har gjort sig av med. Vapnet däremot torde representera så stort affektions- eller fetischistiskt värde att han svårligen kan ha gjort sig av med det definitivt. Däremot är det sannolikt att han gömt det på en plats som har särskild betydelse i hans liv som hemmet eller i närheten av barndomshemmet.
Risken för återkomst
Den typ av person som gärningsmannen representerar riskerar naturligtvis även fortsättningsvis att råka ut för situationer som kan leda till våld. Det behöver dock inte drabba lika blint och oförutsägbart som vid mordet av Palme.
Sammanfattande slutsatser:
- Mordet genomfördes inte av en konspiration av gärningsmän.- Mordet genomfördes av en ensamagerande gärningsman, som träffade Olof Palme vid biografen Grand.
- Det finns inte något uppenbart motiv till mordet.
- Efter analys av brottet och de olika aktörernas beteende är det möjligt att beskriva en gärningsmannaprofil, som kan användas för att snäva in det omfattande materialet rörande potentiellt misstänkta. Profilen beskriver en personlighets stört man, motiverad att begå brottet till följs av palmehatet.
Arbete utifrån gärningsmannaprofilen:
Som ett resultat av gärningsmannaprofilen upprättades en åtgärdslista som skulle skaka fram personer som kunde vara intressanta utifrån gärningsmannaprofilen. Bland åtgärderna kan nämnas aktiviteter som exempelvis:- Inventering av tänkbara personer i Palmeutredningens material avsnitt D (allmänna tips), G (farliga personer) och I (vapen) med anknytning till brottsplatsens närområde.
- Genom olika register skulle man försöka få fram uppgifter på ensamboende tänkbara personer inom mordplatsens närområde som inte redan förekom i PU. Därvid skulle kontakt tas med olika myndigheter.
- Genomgång av hotbrev och ”tokbrev” till Olof Palme innan mordet och till utredningen efter mordet med försök att identifiera anonyma brevskrivare.
- Genomgång av de vid tidpunkten cirka 95 personer som erkänt mordet.
- Utvidgade registerkontroller på tänkbara personer, innebärande till exempel att civilstånd, släktingar, arbete, skolutbildning och vapenlicenser skulle kontrolleras.
- Kontroll av personer som visat ett onormalt stort intresse för utredningen.
- Spaning mot mordplats och Palmes grav vid tillfällen då det kan vara intressant för gärningsmannen av vistas där, exempelvis årsdag av mordet.
- Förhör med Olof Palmes livvakter för att inventera eventuella incidenter som inträffat i Olof Palmes närhet, få en beskrivning av hans vanor och försöka få fram iakttagelser av personer som brukade dyka upp i hans närhet eller vid hans olika framträdanden.
- En granskning av Christer Pettersson i förhållande till gärningsmannaprofilen.
Även säkerhetspolisen engagerades, bland annat med att försöka ta fram uppgifter på personer bosatta inom Stockholms tullar som fanns i säkerhetspolisens material och som kunde stämma in på gärningsmannaprofilen.
Dessa åtgärder syftade till att få fram en typ av bruttolista och kom till slut att uppta 86 punkter med intressanta personer. Vissa punkter innehöll flera personer och vissa punkter bestod av personer som var oidentifierade. Ett exempel på en oidentifierad man på listan såg exempelvis ut såhär
35. Oidentifierad man som mordkvällen spelat tvärflöjt på Adolf Fredriks kyrkogård.
Ett par dagar efter mordet inkom uppgifter om en man som på mordkvällen ca kl. 22.30 setts på en gångväg på Adolf Fredriks kyrkogård. Mannen hade varit klädd som en lodis och spelat tvärflöjt. En uppföljning gjordes 1988 men några uppgifter som möjliggjorde en identifiering av mannen framkom inte.
Då listan verkligen var en bruttolista var många gånger anknytningen till gärningsmannaprofilen svag. Många av punkterna kunde lätt avföras och andra efter lite mer jobb. Följande åtta personer ansågs extra intressanta att de fick en specifik bokstavskod som angav att de var objekt från gärningsmammaprofilen. G står för gärningsmannaprofil och sen har de åtta personerna helt enkelt fått var sin bokstav från A till H.
GA - Avvikande man som lämnat uppgifter till utredningen.
GB - Man iakttagen på mordplatsen årsdagen 1994
GC - Jugoslavisk man tidigare dömd för dråpförsök
GD - Kuf i Vasastan
GE - Psykiskt sjuk man som uppträtt konstigt i samband med mordet
GF - Kriminell och psykiskt störd man med utpräglat Palmehat
GG - Psykiskt sjuk man med fixering vid Olof Palme
GH - Ensamstående man boende i innerstaden som trots påminnelser inte lämnat in sin revolver av samma typ användes vid mordet för provskjutning
Ytterligare två personer försvann från listan och sex personer kom sedermera att klassificeras som fullvärdiga gärningsmannaprofilobjekt. Av dessa sex kunde efter vidare undersökning ytterligare två avskrivas tack vare att en av dem hade alibi för mordkvällen och att en vid tillfället för mordet hade helskägg.
Efter det återstod fyra namn som var fortsatt intressanta med utgångspunkt från gärningsmannaprofilen och den gallring som nu skett i flera steg. GC, GF, GG och GH. GH är Christer A.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar