Den 10 juni 2020 meddelade åklagare Krister Petersson att Palmeutredningen läggs ner då man inte kommer runt, men heller inte hittat bevis mot, den misstänkta Stig Engström. Man anser sig ha kommit till vägs ände efter 34 års utredning. Det man vet är att Stig befunnit sig nära mordet då han stämplade ut från sin arbetsplats strax innan skotten. Men det finns inget som tyder på att Stig hade tillgång till ett vapen, han är inte dömd för några våldsbrott och hur han kunde tajma utgången från kontoret precis när Olof och Lisbeth Palme passerade fick inget svar. Stigs utssende är dessutom väldigt avvikande från Christer Pettersson som Lisbeth pekat ut i en konfrontation. Stig har beskrivits som den "Osannolika mördaren".
I granskningskommissionens betänkande kring mordutredningen från 1999 lyftes ett spår fram som är "i väsentlig grad otillräckligt bearbetat". Man syftade då på personen Christer A. När nu utredningen är nerlagd och det är möjligt att ta del av förhör och annat material står det tyvärr klart att utredningen kring denna fortsatte att misskötas även efter rapporten 1999.
Låt oss titta närmare på ett av de starkaste spåren kring Palmemordet. Personen som gång på gång toppar listor över den mest sannolika mördaren när privatspanare och palmemordsintresserade får säga sitt, men som hos de breda massorna fortfarande är helt okänd. Så får du bilda dig en egen uppfattning. Enligt många har vi här istället den "Sannolika mördaren".
Christer A - en sammanfattning
I maj 1980 vann Christer A över 1 miljon kronor på V65. Pengarna gick bland annat till en lägenhet på Hälsingegatan nära Odenplan (en dryg kilometer från korsningen Sveavägen/Tunnelgatan där Olof Palme mördades) och en Magnumrevolver av den typ som användes vid mordet.
En del av vinstpengarna investerades också aktier. Dagen före mordet, den 27 februari 1986, meddelade regeringen att omsättningsskatten på aktier skulle fördubblas från 1 till 2 procent. Det fick aktiemarknaden att rasa med över 5% på en dag. Det finns anledning att misstänka att Christer som i förhör medgett att han inte sympatiserat med Palmes skattepolitik fick vatten på sin kvarn och förlorade mycket pengar den dagen.
Christer var en aktiv tävlingsskytt och även styrelsemedlem i sin skytteklubb. Han missade i stort sett inte ett enda styrelsemöte fram till och med januari 1986 och var en flitig deltagare på klubbens tävlingar. Efter Palmemordet gick han däremot plötsligt under jorden och deltog varken på styrelsemöten, årsmöte eller tävlingar under hela 1986. Han sålde också lägenheten i centrala stan och flyttade till en förort söder om Stockholm. Han jobbade inte, hade inget förhållande och ett mycket begränsat umgänge med andra personer. Det finns alltså anledning att tro att han av någon anledning håller väldigt låg profil under tiden efter mordet.
Ungefär fyra år efter mordet, det vill säga runt 1990, togs äntligen beslutet att samla in och provskjuta alla registrerade vapen av rätt typ i Stockholms närhet. Tanken var att någon kan ha sett Olof Palme utanför biografen runt kl 21 och insett att Palme bör komma ut efter filmen runt två timmar senare. Om skytten inte var beväpnad redan kl 21 hade han alltså möjlighet att hämta vapnet om det fanns förvarat max en timmes resväg från biografen. Det rörde sig om runt 600 vapen av rätt typ inom denna radie. Tanken var att man genom att provskjuta dessa revolvrar skulle kunna jämföra spår i kulorna med de två kulor som hittades på Sveavägen efter mordet. Och på så sätt hitta ett troligt mordvapen.
En rimlig strategi hade kunnat vara att skicka ett brev till alla registrerade ägare och be dem höra av sig och boka in en tid för att lämna in vapnet för provskjutning. Man skulle sen kunna fokusera främst på de som inte hörsammade kallelsen med misstanken att dessa personer hade något att dölja. En annan variant hade varit att fokusera lite extra på de vapenägare som var dömda för något våldsbrott åren runt Palmemordet. Eller lägga extra fokus på de som bodde på gångavstånd och därmed var extra sannolika att råka stöta på Palme av en slump utanför bion. Alla tre dessa strategier hade lyft fram Christer A som en intressant person att fokusera på.
Han ignorerar nämligen så väl kallalse som påminnelse om provskjutning och är dessutom dömd för djurmisshandel efter ett bråk med en granne där han sparkade till grannens hund. Men Palmeutredningen jobbar lugnt och metodiskt vidare med att provskjuta de hundratals vapen som ostraffade ägare kommer in med helt frivilligt. Först i januari 1994, det vill säga nästan 8 år efter mordet, bemödar man sig med att ringa till Christer och fråga varför han inte kommit in med sin revolver för provskjutning. Christer svarar då att han sålde sin revolver 1992 (två år efter han blev kallad till provskjutning) till en knarklangare han mött av en slump i Kungsträdgården. Trots att polisen själva ansåg att historien med försäljningen lät osannolik nöjer man sig med förklaringen och först ytterligare ett år senare i början av 1995 tas Christer in på förhör.
Man kan då konstatera att Christer stämmer in väl på signalement från såväl biografen Grand som mordplatsen vad gäller hårfärg, ålder och längd. Det framkommer dessutom att han vintern 1986 ofta gick i rock och stickad mössa, men givetvis är det svårt 9 år senare att säga något om Christers klädsel och exakta utseende just den 28 februari 1986. Lisbeth Palme har dessutom redan förbrukats som huvudvittne då hon pekat ut en annan Christer, nämligen Christer Pettersson. Flera av de poliser som ser Christer A under 1995 tycker dock han är så lik Christer Petterson både i utseende och rörelsemönster att han får smeknamnet "Christer Petterssons dubbelgångare".
Polisen tog 1994 fram en gärningsmannaprofil som skulle ge en trolig bild av Olof Palmes mördare. Denna profil stämmer väldigt väl in på Christer A. Ulf Åsgård som var hjärnan bakom profilen har senare sagt att han på första plats som trolig gärningsman har Christer A, sen ingen, sen ingen, sen ingen och möjligtvis någon annan på femte plats.
När polisen 1995 efter nästan tio års arbete äntligen börjat få upp ögonen för Christer A började man istället återigen fokusera på Christer Pettersson, som i november 1989 friats av en enig Svea Hovrätt. Detta trots att flera av de förhör som görs både med Christer själv och personer i hans omgivning borde stärka misstankarna mot honom. Det framkommer exempelvis att Christer några år innan mordet skjutit rakt in i sin egen TV, i förhör med anhöriga påstås Olof Palme varit i bild när skottet gick av. Det är tydligt att många i Palmegruppen som jobbat med Christer Pettersson inte har kunnat släppa honom efter den friande domen och ville få revansch. De verkar inte redo att börja om från noll med en helt ny person. 1997 lämnas en resningsansökan mot Christer Pettersson in till högsta domstolen. De väljer dock att inte ta upp ärendet på nytt. Ytterligare några förlorade år har därmed gått sen mordet och Christer A blir allt svårare att binda till brottsplatsen.
Den 18 december 2002 klev Christer A på pendeltåget vid Södertälje Hamn för att åka hem till Trångsund. Några säten ifrån honom satt fyra tonårskillar som Christer upplevde som högljudda och stökiga. Plötsligt träffades Christer av en papperslapp som någon av ungdomarna kastat. Det rann då över och Christer gick fram och slog en av killarna (vilket visade sig inte vara personen som kastat lappen) med knuten hand i ansiktet. Precis som vid Palmemordet blånekade Christer till en början när polisen förhörde honom angående misshandeln, men den här gången fanns det vittnen som kunde peka ut honom. Han erkände senare och dömdes för misshandeln.
2008 ringde Christer As bror till polisen och berättade att han var orolig för sin bror. En patrull åkte hem till Christer och ringde på dörren utan gensvar. De ropade då att de är från polisen och bad honom öppna dörren. Ett skott hördes då inifrån lägenheten och när polisen senare tog sig in står det klart att Christer har skjutit sig själv i bröstet med ett jaktgevär. Att mannen var en huvudmisstänkt för Palmemordet känner inte polispatrullen till och när Palmeutredningen någon vecka senare får höra att Christer A har tagit livet av sig är redan lägenheten utstädad.